Julmusik #1

Jag kände, tro’t eller ej, en gnutta julstämmning idag! Det gick förstås över rätt fort men ändå!
Så jag drar lite julmusik from nu fram till julafton.
Håll till godo!*

* SG slipper förstås.

With Or Without You

För 26 år sedan fick U2 sin första billboardetta genom With Or Without You. Ett fantastiskt stycke musik, jag känner fortfarande samma magiska pirr nu som när jag hörde den för första gången för en massa år sen. Om jag inte minns helt fel hade Erika spelat in Joshua Tree på band åt mig, en del låtar kände jag redan till typ Still Haven’t Found What I’m Looking For men av någon anledning hade jag helt missa With Or Without You.
Skivan inleds som bekant med den episka Where The Streets Have No Name, fortsätter med Still Haven’t… och sen då den för mig helt okända With Or Without You. Som bekant inleds den med lite keyboardsarpeggion, försiktigt trummande och några trevande gitarrtoner innan Adam Clayton drar igång på basen. WHAM! Jag fastnar i steget (är på väg till fots från Hellgrens Optik i A-jaur och går mot torgethållet, det är vinter, eftermiddag, nästan mörkt, jag har en blå jacka). Det är vackert, det är oerhört bra, det är … magi, finns ingen annan känsla som kan beskriva det.
Den känslan kommer, om än betydligt svagare, finns där varje gång jag hör det introt. With Or Without You är fortfarande en av två permanenta medlemmar på min topp-tre genom tiderna.
Bonos text är dubbeltydig och skall tydligen handla om slitningen mellan att vara turnerande musiker och att vara man till sin fru. Fortsätt läsa ”With Or Without You”

Ett ögonblick

I’m bareboned and crazy

Ljuset faller genom ett jalusi och skapar en mjukt mönster på hennes ansikte, hon får en fråga och trycker ner händerna mellan sina knän, skjuter upp axlarna lite grand, ler och svarar.
Just då, precis just då, är hon är min fru, min vän, min själs längtan och jag älskar henne så det gör ont.
Jag vänder mig lite diskret bort och blinkar bort en tår ur ögonvrån samtidigt som ögonblicket glider iväg som morgondimman över en sjö.
Jag känner mig pånyttfödd, nyförälskad och förlöst.
Tusen tankar och tusen känslor. En sekund av livet. En av de som räknas.

Trevlig helg.

PS
Eller som Dave Matthews skulle uttryckt sig: Crash into me