Lunchläge i soffan på jobbet. Don Henley. Kontemplerar kring uttrycket “klappträ”. Lagom raljant, mer lagom än “rövhatt”. Tror jag adopterar det.
Ammarnässommaren har nåt vägs ände sedan någon vecka, Malin har börjat på Tjintokk, Tova tillbaks på dagis Sorsele. Mitt första år på brandkåren har passerat.
Det står en halvlång Ski-Doo på gården. Malin gör stallbyte från Lynx. Verkar som jag gör detsamma fast tvärtom.
Fast det blir lite winnerbäckst när man kör en 583:a, “står på toppen och tittar ner”.
Niklas var förbi på lunch igår, han är iaf inget klappträ. Vi kör på det så länge, nu är det slut lunch.
Ps
Däremot är det nåt klappträ som satt ihop min “personliga” spotifylista. Efter Don Henley gick det bara utför, kan inte minnas att jag haft någon större fabless för depecharna, inte så att det skulle göra ett sånt avtryck i alla fall. Blargh.