Kategori: odefinerbart tjoller

…och gutår!

Dagens stora event var förstås luciatåget på dagis. Det hela sammanfattas enklast som ett kontrollerat kaos, vilket med tanke på snittåldern hos deltagarna får ses som ett bra betyg. Vi som ingick i åskådarskaran gillade det i alla fall.

Tid på lassa i Umeå 10.00 innebär antingen färd med bil eller övernattning nånstans. Jag valde buss och bivackerade hos Z natten mot idag. Richard anslöt och vi dinerade samt såg en film. Sen surrade jag och Z bort halva natten i vanlig ordning.
Revelj 0600 för vidare trp mot NUS. Medan jag drack kaffe i väntan på att det skulle bli min tur gör jag som man gör nu för tiden – kollade om det fanns trådlöst. Det fanns det. Telia Homerun. Jag har hittils inte fått det att funka men skam den som ger sig. Fixade nya inloggningsuppgifter via sms och sen funkade det faktiskt. Diskret jubel.

Vart e vi på väg? Lugnet före stormen (?) På Lycksele Resecentrum

Två timmar och även en sallad senare lämnade jag blod. Var det inte en fläkt av hemmatrakterna när sköterskan pratade?
“Jo”, svarade hon på påståendet att hon var från Norrbotten.
Sen lyckades jag faktiskt hamna på fel buss som gick vid fel tidpunkt men som faktiskt körde rätt så jag hamnade downtown Umstan med lite tid att ta kål på. Uppgift 1 bestod i att lämna in min telefon för byte av skärm mm.
Men se det gick inte ty i ett utfall av global klokskap hade jag inte med mig kvittot och trots teknikens under kunde inte teliatjejen se de rätta uppgifterna i datorn. Meh!
Nåväl, inskickad telefon torde innebära hemskickad telefon och alltså en hämtning mindre att koordinera.
Uppgift 2 bestod i att ragga upp en usbhubb till plattan. Tanken är bla att kunna göra backup av bilder i fält.
Hubben in i plattan (eller annan androidenhet) och minneskort samt en usbsticka i hubben och sen helt enkelt kopiera bilderna från minneskort till sticka.
I källaren under Telia finns Kjell med sällskap och, som vanligt höll jag på att säga, vart det snabbt och rätt expierat. Yey!!
Lite julklappsshopping på det så var det dags glida västet.

Bussbyte i Lse. Funderationer på mat på språng slopades för en slät kopp, dyrt och dåligt men ändock, kaffe.
Nu nöter vi asfalt och Länstrafikens wifi längs väg 363 och om en middag och lite tovatid står jag förhoppningsvis och övningskör med resten av körgänget.

Det går hit, det går dit, det går runt en liten bit. Sen var man hemma igen.

Jag och Sammy gjorde en gång en presentation av ett fiktivt företag, som en del av en utbildning.
Cyberpigs hette vi. Idéen var förstås genial, beställ hem din skräddarskydda gris.
Till ex en tradjazz-gris för musikälskaren. Att vi hade jäkligt kul när vi föreberedde den presentationen är rätt givet.
Jäkligt. Det är Sammys favvokraftuttryck. “Jäkligt coolt” tex.
Vi ses nästan aldrig, fast det har blivit lite mer de senaste åren då han ibland är i Sorsele i jobbet.
Det blev en kopp kaffe och en del surr idag. Inte speciellt mycket catching up även om vi gjorde det också.
Det var mest större grejer som vi avhandlade. Vikten av bra mat tex.
Summa summarum är att vi är rätt långt från där vi var när vi en gång lärde känna varann (fö samtidigt som Z gick med i matchen).
Vi har rätt olika liv men i mycket tänker vi på samma sätt och värderar samma saker. Fortfarande.

Sammy, gör sig bäst i svart-vitt
När vi skiljs åt känner gör vi det utan press att höra av sig, att “komma förbi” och sånt där.
Vi ses när vi ses, så enkelt är det med det. Jäkligt enkelt.

Nu ligger normeringstabellerna ute och det blev som jag befarade: 1.6.
Man behöver inte gråta över det resultatet men jag ids inte vara speciellt impad heller.
Fö har svärfar varit förbi i kväll och han reglade upp en vägg på ungefär den tid det tar för mig att borsta tänderna. Sen fick jag faktiskt skruva lite gips.
Jag fick även rasta Alfons när Sputte jobbade och tro f-n om inte hundrackar’n skiter TVÅ gånger.
Ha!, sa jag och slet fram bajspåse nummer två.
“Ta alltid med er dubbla bajspåsar, barn.”, det är alltså dagens visdomsord!

Verbala delen gick helt ok, 71 av 80, men kvantitativa delen var en tragedi i tre delar. Jag hann inte klart utan fick stressa ihop det och det säger väl sig själv, 40 uppgifter varav en del diagram och tabeller på 55 minuter blir faktiskt tight. Det ska vara snabba puckar på resten vilket det inte var.
51 av 80 ger tillsammans med den verbala delens 71 en normaliserad poäng på 1,6. Kanske 1,65 eller tom 1,7 om snittet är lågt.

Så ett lyckat misslyckande. What Valter Karlsson said. Typ.

Dubbla dubbelbonusa att jag fick hänga backstage på bolaget med Sebbe, råkade BO, Maria och Freja samt fick se insidan av Lundbergs gym. Sebbe förstås inblandad även i det sistnämnda.

Jag, jag gör en Elofsson – bryter ihop och kommer igen. Ska bara natta Tova först.

Jaja, jag kan tjata om att 1,5 är riktigt bra etc men jag vet inte vem jag försöker lura.
1,8 är minimum, annars blir jag missnöjd. Lyckat missnöjd men ändå missnöjd.
Då ska man ha i åtanke på att verkligheten kom på intensivt besök idag när jag toksänkte KVA-delen (matte & diagram) på det testprov jag gjorde.
Man ska vara kaxig, ty fixar man det inte så har man iaf fått vara kaxig!
1,8. Yes box.

I lördags avaktiverade jag mitt facebookkonto. Lite fegt att inte avsluta det hela permanent men jag får säkert ett ryck alternativt en bra anledning att ge mig in i smeten framöver så jag fegar.

Fortfarande kvar på Twitter (@ripnils) och Instagram så det handlar inte om någon totaldiss av social medier utan mer en Facebookdiss.
Så där ja, inget att se, rotera!