Adam Larsson

Kortfattat, jag orkar inte engagera mig längre.
Jag kan se vitsen med diverse tilltag och jag kan uppröras över andra.
Hur mycket som är rykten (liknande att nationalsången är rasiststämplande på skolavslutningar) och hur mycket som är sant.
Jag noterar att ingen avgenusfierat stjärngossarna, pepparkaksgubbarna och tomtenissarna.
I det första fallet borde det o bli e (det blir det ju om hon), alltså blir det stjärngessar, sjöfågel på sorseledialekt eller lås på bonnska överlåter jag till läsaren (det kanske tom blir gesslingar om det är Roxette som kompar till Natten går tunga fjät?).
Tomtarna får bli nassar, lucia och pepparkaksgubbarna ska vi tydligen förkorta bort helt.

Ingen tar dock upp det faktum att det finns flera sekunder med hakkorsflaggor i Karl-Bertil Jonssons julafton.

Men… För att bli någorlunda allvarlig igen, jag kan faktiskt gå med på att vardagsrasismen är större än jag tror.
Jag behöver inte begripa för att respektera. Typ.

Läs Johannes Anyurus debattinlägg på svt.se, För vita svenskar är rasisten alltid någon annan.
Det tipset kom från Maries blogginlägg om samma sak.

Läs även Markus Balázs Göransson, Klart man kan skämta om pepparkaksgubbar utan att vara rasist.

I eftertankens kranka blekhet insåg jag att jag nog borde ta bort klippet där Daniel Bodin kör skoter genom Gamla Stan.
Varför?
Hade han tokkört längs Åkergatan hade jag velat halshugga honom.
Dubbelmoral har alla mer eller mindre av och här kände jag att gränsen för min passerades.

Rätt eller fel?
Nu är det i alla fall gjort.