Det kom ett Instagram
Början till en pastasås
Fortsätt läsa ”Det kom ett Instagram”
Det kom ett Instagram
Det kom ett Instagram
It’s a lonely job but someone’s gotta do it. #coach
Fortsätt läsa ”Det kom ett Instagram”
Det kom ett Instagram
Nästan stabilt
Fortsätt läsa ”Det kom ett Instagram”
Föräldragrupp och prisgrupp
Malin åter i älgskogen, för mig och Tova stod första mötet med föräldragruppen på schemat.
Det gick bra, de bjöd på kaffe, jag tinade bröstmjölk och flaskade (borde rimligen vara ett någorlunda korrekt verb om än hittepå?) på halvstuds och kände mig faktist trygg hela tiden.
Helt klart sitter jag på lite hidden ninja-daddy-tricks.
Faktum är att efter lördagens två besök av Faraos förbannelse i form av en Tova i rasande sinne (”Mat! Nu!”) har det funkat bra.
Självklart innebär varje dag som är en succé att Den Stora Hemsökelsen kommer en dag närmare. Men det löns faktiskt inte att oroa sig för nåt som man inte vet något om. Ty som så många andra människor är det en sinnessjukt massa saker som jag inte vet ett jota om och sålunda skulle jag då inte hinna göra annat än oroa mig.
För att travestera på Stenmark: ”Hä löns int oro se för sånt man int begrip.”
Prisgruppen då? Vi drog en snabbrepa på ICA och handlade och det är väl egentligen bara en passning till Asmo så han ska få le lite igenkännande.
Det bidde lite fel…
Det var faktiskt inte meningen att spamma loss med fredagens inlägg. WordPressappen för Android gnällde att det inte gick att ladda upp inlägget. Vad wordpressappen för Android egentligen menade var att bilden jag tagit på Tova inte gick att ladda upp.
Själv hade jag ett episkt i-landsproblem när det ”inte gick att blogga från mobilen”.
Men det gick det ju, tydligen.
Vi har iaf genomlevt en helg ute på Groddnalidens Jaktcamp vid Stabburträsket.
Malin har som sagt jagat och jag har skött* Tova.
Jakten innebar 4 djur, vanligen lägger de ner 3 per dag så det har gått trögt.
Betyget från Tova är lite diffust då hennes betygsskala i princip är två steg, glatt joller eller Faraos förbannelse.
Dag 1, lördag, inleddes med variant två. Av naturliga skäl ligger jag steget efter när det ska levereras mat snabbt och det skulle det nu.
Vid två tillfällen. Sen gick det bättre, det faktiskt till och med bra. Vi hade det riktigt mysigt och hade kvalitetstid.
Den stora bonusen kom på söndagen när jag fick höra hennes första skratt. Det var kort men definitivt ett skratt.
Summa summarum mer joller än Farao.
*Sålunda behöver man en skötväska. Eller shootingbag som jag brukar säga med barnasinnet kvar. Passar ju dessutom extra bra när man sköter under älgjakten.
Tovas första älgjakt
Malin ska sitta på pass,så jag och Tova får lite ”pappa-dotter”-tid på dagarna.
Blir en höjdare tror jag!

Tre svartvita
Fredrik Norman – Three Minute Madness
Oj! Det finns inget annat ord, iaf inte om man vill hålla sig från mer profana uttryck, för att beskriva vad han och Three Minute Madness levererade på Rock Out Wild.
Jag har inte hört honom förut, jag vet inte ens att det är han som ska sjunga. Men nånstans känner jag igen honom. Nånstans klickar det till ”Det är Roberts lillebror. Vad heter han?”.
-Han är från Arvidsjaur, säger Richard.
-Pjesker, tänker jag. Det måste vara Fredrik Norman.
Det var det.
Det var bitvis grunge, det var bitvis annat. Ibland inledde han en strof som Dave Grohl och kom ut som Eddie Vedder i slutet. Fast ändå inte.
Jag vill se Three Minute Madness igen. Lätt.

Som synes levererade 80-200:an också och jag kännde mig vass. Läste ljuset och väntade ut situationer på ett sätt som jag inte gjort på väääldigt länge.
Detta trots att jag inte plåtat musik sen förra Rock Out Wild. Har helt enkelt vilat mig i form?
Det blev som syns en tidig kväll, kör lite mer all-in i morgon då Linus & Kristin kommer på övernattning.
Tova ägde för övrigt kittad i rosa Peltor Kids.



