Jag har aldrig haft speciellt svårt att strunta i att gå och lägga mig och nu har jag en helt ny ovana.
Alldeles när det är dags kommer jag på att jag ska slå fram en bild i Lightroom*, det är iofs en kreativ och produktiv handling men ofta blir det ett jävla pillrande innan jag är nöjd, sen när jag ska slänga upp den på Flickr så kommer jag på att jag är nog inte nöjd ändå.
Men det skiter jag i i kväll, nöjd eller ej så här får ni en bild tagen utan vidare tanke, en stunds lek såväl i fotoögonblicket som i redigeringen.
En närbild av ett objektiv av den lite äldre skolan, man känner att det är gjort av STÅL och GLAS (vilket ju också är en kombination), det är ljusstarkt, det är skarpt som attan men inte så förlåtande, det har karaktär etc.
Så det passar väl bra med en lite ruff, svartvit variant?
Gonatt!
* Förr i tiden gick man in i mörkrummet och “slog fram” en kopia, dvs man framkallade en bild på papper. Numera är mörkrummet förstås digitalt (iaf mitt) men terminologin består!